Hawaii – Day 4

Posted: April 6, 2014 in Uncategorized

Today is the day! Today is the day I gonna skydive!!! Jag var så sjukt nervös men också exalterad över att göra det här så det var inte klokt. Vi kom dit till Dillingham Airfield strax innan 11 och när vi kom till receptionen så bad dem oss att sätta oss i ett rum och fylla i “några” blanketter. Rummet var utrustad med bänkar och framför oss hade vi tv-apparater med ett meddelande från personen som uppfann Tandem-jump. Han förklarade för oss att det vi var påväg att göra kan leda till mycket allvarliga skador till dödsfall och att det finns inga garantier, så när jag satt där så trodde jag verkligen att detta var ett omen om att jag kommer verkligen att dö. Men jag tänkte positivt och övertygade mig själv att allt kommer att gå kanon så jag skrev under dem 11-sidor (!!) som vi skulle läsa och skriva under och sedan var det bara att hoppa… america…
Jag skulle hoppa med en snubbe som hette Blair och i och med att jag valde att bli filmad och fotad så skulle också en kvinna som hette Reno hoppa vid sidan om oss och sköta kamerorna. Dem satte på mig utrustningen, bad mig säga några sista ord till mina föräldrar (som inte visste om att jag skulle göra det) och sedan satte vi oss på ett flak och transporterades ut till flygplanet som skulle ta oss till 15000 feet. Jag kan säga det att jag var rätt exalterad innan men så fort planet taxade ut och lyfte från marken så var jag inte lika kaxig. Då var jag så sjukt nervös! Men jag började sakta måla upp en positiv och glad bild i huvudet och tillslut så satt jag i flygplanet och bara njöt av utsikten. Sedan när vi var uppe på rätt höjd så började en röd lampa att lysa och då slet också en av fallskärmshopparna upp dörren och plötsligt var det full turbulens inne i flygplanet. Innan jag ens hann tänka så tryckte fallskärmshopparen fram mig lite hela tiden och sedan när vi stod vid utgången så kollade jag ut och allting såg så jäkla overkligt ut. Blair skrek till mig, “On three… One… Two!” och då hoppade vi och vilken underbar känsla det var, helt makalöst! Fritt fallet var absolut den bästa upplevelsen med hela hoppet! Vi föll mellan 45-60 sekunder innan vi vinkade hejdå till kameramannen och vecklade ut fallskärmen och helt plötsligt blev allt så tyst och stilla… och utsikten var helt magisk. Blair frågade mig “How do you feel?”, jag bara laddade och sedan ropade jag “I feel so fuckin’ amazing right now man, WOHO!!” Vi båda skrattade och sedan höll han på och lekte i luften och snurrade och hade sig innan vi tillslut landade på backen igen. Då var jag som ett litet barn igen, jag hoppade och skuttade och adrenalinet fann inga gränser, jag svävade som på moln och jag var så otroligt stolt över mig själv över att ha klarat det! Och det var jag flera timmar efter, men sen så vart jag så otroligt utmattad!

Senare på kvällen så begav vi oss till Polynesian Cultural Centre, där vi käkade lite innan vi gick och kollade på en show som dem har varje kväll i Hawaiiansk anda. Riktigt häftigt att se! Sedan så åkte vi hem till vårt hostels och satte oss och snackade lite med dem andra som bor där på hostelet innan vi gick och la oss, helt utmattade efter en av de absolut häftigaste upplevelserna som jag har varit med om. Skulle lätt göra om fallskärmshoppning igen för så roligt hade vi det!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s